historiaglimtar.blogg.se

Historieblogg, Sverige & världen

Melodifestivalens historia

Publicerad 2017-02-04 20:22:00 i 1900-talet, Musikhistoria, Sveriges historia,

År 1956 hölls den första Eurovision Song Contesttävlingen i Europa, med en idé om att ena världsdelen efter Andra världskriget och dess följder, med en gemensam musiktävling. Schweiz stod för värdskapet och sju länder deltog: Frankrike, Schweiz, Västtyskland, Italien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Två år senare går Sverige med i tävlingen, 1958. Vi representerades av vår berömda Alice Babs, som i folkdräkt uppträdde med låten Lilla stjärna. Hon hade fått förfrågan av Svensk television att vara med i tävlingen. Man hade då kopplat ihop en längdsförbindelse mellan Göteborg och Malmö för att kunna få kontakt med kontinenten. Alice Babs slutade på en fjärde plats.

Året efter kom vi upp med idén om att hålla en egen musiktävling i Sverige för att sedan skicka vinnaren till den europeiska tävlingen på kontinenten. Melodifestivalen var född.

Första tävlingen hölls på Cirkus i Stockholm, en av Nordens största teaterhus. Innan dess hade det i radioprogrammet Säg det med musik, hållits åtta semifinaler med två bidrag i varje tävling. Genom röstning via inskickade vykort valdes finalisterna till Cirkus i Stockholm, alltså Melodifestivalen. Tävlingens första programledare, både år 1959 & 1960, var Thore Erling som också var dirigent för den levande orkestern som fanns nedanför, på eller bredvid scenen, något man hade kvar fram till år 2000 med några få undantag. Röstningen och framtagningen av en vinnare sköttes av en jury och segraren år 1959 blev Siw Malmqvist med låten Augustin och hon segrade med 105 av möjliga 120 poäng. Men trots det fick inte Siw representera Sverige, bland annat eftersom hon ansågs oerfaren och sångerskan Brita Borg redan var föranmäld till tävlingen och därför fick uppträda med vinnarlåten. Siw Malmqvist ställde upp fler gånger i tävlingen, liksom många andra av våra gamla stjärnor, som Monica Zetterlund till exempel.

År 1964 blir det ingen melodifestival eller ESC, eftersom teaterförbundet utlyste strejk. Året efter är vi tillbaka på banan igen och man flyttade då fokus från artisterna till upphovsmännen. Alla fem bidragen i den nationella tävlingen framfördes av en och samma artist, operasångaren Ingvar Wixell, som faktiskt sjöng på engelska. Tidigare hade Sverige protesterat högljutt om att andra länder i Eurovision Song Contest hade sjungit med engelska fraser och nu slog vi tillbaka genom att göra likadant. Det ledde till att det året efter blev förbjudet att sjunga på något annat språk än sitt eget i ESC. Glatt hojtar Sverige till och skickar melodifestvalsvinnarena för år 1966, duon Lill Lindfors och Svante Thureson, till tävlingen. Det året lägger alla nordiska länders jury sina poäng på varandra och Sverige slutar på en nöjd andraplats.

År 1968 händer något spännande i Melodifestivalens historia – för första gången sänds tävlingen i färg på TV. Det året vinner Claes-Göran Hederström med låten Det börjar verka kärlek, banne mej. Året efter vinner Tommy Körberg och hans framförande av Judy, min vän. Men 1970 blir det inte heller någon tävling eftersom Sverige bojkottade Eurovision Song Contest i protest mot att det året innan hade tagits fram hela fyra vinnare i Madrid. Norge och Finland hoppade också på vår protest, något som skulle visa sig lönsamt då en ny regel kom – endast ett land och bidrag kan vinna.

År 1973 vann gruppen Malta med låten Sommarn som aldrig säger nej, med en mycket känd och omskriven fras Dina bröst är som svalor som häckar. Den fick utså en hel del kritik, men vann i alla fall. Samma år deltog kändisar som senare skulle komma att bli mycket stora inom svensk musikhistoria, så som Ted Gärdestad och ditintill nästan okända ABBA. Eftersom ESC ändrat språkreglerna samma år, vilket gjorde det möjligt för alla tävlande länder att sjunga på valfritt språk, sjöngs Sveriges bidrag på engelska.

Året efter deltar popgruppen med Björn Ulvaeus, Benny Andersson, Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad igen, denna gången med låten Waterloo. Ja, vi alla vet ju hur det gick för dem – de vann både melodifestivalen och hela Eurovision Song Contest och tog därmed hem Sveriges första vinst i Eurovision Song Contest. 1975 vinner Lasse Berghagen melodifestivalen som för första gången hålls i Göteborg. På grund av vinsten i den internationella tävlingen året innan arrangerades årets ESC i Stockholm. Men oj, det var fruktansvärt dyrt och grävde djupa hål i SVT:s budget. En motståndsrörelse till den dyra tävlingen etablerade sig och det ledde till att år 1976 bojkottade vi Eurovision igen. Istället för en melodifestival hålls en egen liten festival med musik av svenskt ursprung, som SVT inte hade någon som helst inblandning i. Ja, Gud förbjude att vi någonsin skulle hålla i finalen av Eurovision Song Contest igen!

Men, vi verkar ha återhämtat oss rätt snabbt från den traumatiska upplevelsen för snart drog festivalen igång igen. De följande åren deltar och vinner stora svenska stjärnor Melodifestivalen:

1978 – Björn Skifs med Värre framåt natten.

1979 – Ted Gärdestad med Satellit.

1980 – Tomas Ledin med Just nu.

1981 – Björn Skifs med Fångad i en dröm.

1982 – Chips med Dag efter dag.

1983 – Carola med Främling.

1984 vinner bröderna Herreys och deras gylleneskor Melodifestivalen och tar hem hela kalaset på kontinenten. Låten? Diggi loo, diggi ley, såklart! För andra gången fick Sverige hålla i Eurovision finalen, ett berömt ögonblick därifrån är när programledaren Lill Lindfors går ut på scenen och hennes kjol ”slits” bort, så att hon endast står i trosor och tröja. Efter att ett tag ha sett litet chockerad ut släpper hon ut tröjan till en lång klänning. Britternas kommentator för BBC berömmer ögonblicket och säger ”Vilken humor de har, svenskarna.” och sedan när hon fäller ned klänningen. ”Åh, titta! Verkligen bra.” Vid den finalen är det vårt grannland Norge som kammade hem vinsten och när det är deras tur att anordna sammankomsten året därpå händer något historiskt. Vid slutet av Sveriges framträdande och de sista tonerna av Är det de här du kallar kärlek, reser sig hela den vitklädda orkestern upp och klappar entusiastiskt takten till musiken och vissa sjöng med.

År 1993 skedde något revolutionerande i Melodifestivalens historia, som sändes från Göteborg. SVT gick ut med nyheten att nu kunde folket för första gången vara med och rösta fram vinnaren och det via telefon. Efter mer eller mindre kaos på telenätet kunde man konstatera att Arvingarna hade tagit hem vinsten med Eloise. År 2002 kom fler ändringar i festivalen. Tävlingen utvecklades till fyra deltävlingar, en kvalomgång och till sist en final i Globen, Stockholm. Dessutom skulle dessa deltävlingar hållas runt om i landet. Från att ha varit en enda finalkväll med en jury och som sändes i svartvit tv, har det nu blivit en festival med olika tävlingar och där svenska folket tillsammans får rösta fram vinnaren. Flera superkändisar i Sverige har börjat sin karriär i Melodifestivalen och deltagit. Vi har hittills vunnit Eurovision Song Contest totalt sex gånger. Det har till och med gett upphov till ett nytt ord i Svenska Akademins Ordbok, när 2002års vinnargrupp Afro-dite uppträdde. Nakenchock lydde tidningsrubrikerna.

Alice Babs 1958 vid Eurovision Song Contest.

 
Lill Lindfors & Svante Thuresson år 1966.

Björn Skifs efter vinsten med låten "Värre framåt natten". (Bild: SVT)


Tomas Ledin. (Bild: SVT)
 
Carola vid sitt uppträdande med låten Främling. (Bild: SVT)
 
ABBA med låten Waterloo år 1974. (Bild: Öppet Arkiv)


Bröderna Herreys med sina gyllene skor.

Historiskt ögonblick i ESCs historia: Den annars sittande vitklädda orkestern reste sig upp och klappade takten till Är det de här du kallar kärlek 1986. 
Arvingarna, som var de första vinnarna att röstas fram via telefonröster. (Bild: SVT)


(Bild: SVT)
 
(Bild: SVT)


(Bild: SVT)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Välkommen ombord på mitt historieskepp. Här tar jag med dig på en resa till allt från vikingarnas stugor, medeltida torg, strider under de båda världskrigen, Alfreds Nobels testamente, Vasaskeppet, vi dyker in i historiska garderober, blir vittne till mordet på Gustaf III, Vasas kamp om kronan, är med svenska armén under Stormaktstiden och när de tågade över isen till Danmark. V iträffar på kungar & drottningar, författare, mäktiga familjer och besöker slott, historiska byggnader och mycket, mycket mer. Du kan nå mig på: historiaglimtar@gmail.com

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela