historiaglimtar.blogg.se

Historieblogg, Sverige & världen

Familjen von Hallwyl

Publicerad 2016-10-07 18:48:00 i 1800-tal, 1900-talet, Museum, Slott & Byggnader, Sveriges historia,

 

Den 1 oktober 1844 föddes Wilhelmina Kempe i Stockholm, som enda barn till en urspurngligen tysk familj som gjort sig en extrem förmögenhet på träindustrin i Sverige. Som enda barn var hon också enda arvtagare till denna enorma pengaskatt.

Genom en gemensam bekant träffar hon på den schweiziske kaptenen Walther von Hallwyl år 1864 och ett år senare den 10 juni 1865 gick bröllopsstapeln av. År 1874 blev Walther svensk medborgare och erkändes med titeln riksgreve (en titel varken hans far eller bror använde) och tog över sin kära svärfaders företag. Walther var en person som tyckte om att vistas i naturen och under sina studier reste han runt i Italien, Storbritannien och Norden. 

Wilhelmina hade länge tyckte om att samla konst och antikviteter och var vid sekelskiftet en av Sveriges största konstsamlare.

År 1893 påbörjades ett bygge av ett hus åt makarna von Hallwyl i Stockholm. Arkitekt Clason fick fria tyglar, kosta vad det kosta ville, och ville egentligen att huset skulle ligga där dagens Dramaten är placerad – men det godkände inte Stockholms stad. Adressen blev Hamngatan 4. Huset hade en gammaldags stil, men var utrustat med bland annat centralvärme, elektrisk hiss och centraldammsugare. 1898 står palatset klart och paret flyttar in. Wilhelmina önskade att huset senare skulle bli ett museum för hennes konstsamlingar och sparade även massor av vardagsföremål inför det. För att säkerställa att det skulle förbli ett museum sänktes det vackra huset till staten, men bor fortfarande kvar i huset till deras död. 1920 skriver fru von Hallwyl i sina anteckningar:

20 December skänkte vi vårt hus med alla inventarier till Svenska Staten”.

År 1866 får Wilhelmina och Walther sitt första barn, en flicka med namnet Ebba. Ett år senare får hon en lillasyster Ellen, 1870 föds en tredje dotter, Elma och 1873 föds Irma. Fyra döttrar, men år 1871 dör lilla Elma, lite mer än ett år gammal, efter att ha råkat få i sig giftig målarfärg.

Ebba von Hallwyl:

Ebba med sin make Wilhelm och tre av deras barn. 

Ebba växte upp med sina syskon på Ericlund i Södermanland och flyttade till sina morföräldrar när hon började i skolan. 1884 tog hon studenten med drömmar om att bli arkitekt, en dröm som aldrig slog in. Året efter, vid 19-års ålder, förlovar hon sig med Wilhelm von Eckerman (1853-1937). Han var en svensk marinofficer och tjänstgjorde i Karlskronas flotta där han och Ebba bodde ett tag efter bröllopet 30 januari 1886. Efter att ha drabbats av sjukdom tog han avsked av flottan och flyttade tillsammans med sin hustru till Södertunagård som de fått som gåva av Ebbas mormor. 1898 blev han kammarherre för kronprinsessan Victoria av Sverige.

Ebba och Wilhelm fick fyra barn. Ebba var med i Fredrika Bremerförbundet och startade år 1911 tillsammans med några andra kvinnor ”Stockholms Moderata Kvinnoförbund”, med syfte att med hjälp av information och utbildning öka kvinnors rättigheter i samhället.

Ebba dog den 16 oktober 1960.

Ellen von Hallwyl:

Precis som sin storasyster gick Ellen på Wallinska flickskolan. Hon gifte sig år 1887 med Henrik de Maré och året efter föddes parets enda barn, Rolf de Maré (som öppnade Svenska Baletten i Paris). Familjen flyttade till Berlin 1897 då Henrik blev svensk militärattaché där. 1904 kom de hem, 1906 skilde paret sig och 1907 gifte Ellen om sig med den svenske John Roosval, en tolv år yngre konsthistoriker vilket blev litet av en skandal i societeten. Ellen hade konstnärliga ambitioner och avled år 1952.

Irma:

Irmas make Wilhelm med dottern Margit. 

Irma tyckte om att resa, vilket hennes familj gjorde mycket när hon var barn. Hon gjorde debut i societeten och vid en bal 1892 träffade hon sin blivande make Wilhelm von Geijer, en svensk löjtnant. De vigdes den 12 juni 1894 och fick Wegeholm slott av Irmas föräldrar. Efter att deras första barn dog tidigt fick de 1907 en dotter och 1911 en son. Irma hade ett stort klädintresse och ägnade mycket tid åt barnen och hemmet. Efter makens död 1930 framgår det i brev att hon saknade honom mycket. Även på äldre dar reste packade hon väskan och reste runt och hon hälsade ofta på släkt och vänner. Hon dog vid åttiosex års ålder år 1959.

 

Den 25 juli 1930 dör Wilhelmina efter att ha råkat ut för flera hjärtattacker och sedan inte återhämtat sig efter ett fall i trappan. Några år innan, 1921, hade maken Walther dött efter en vacklande hälsa. Under deras liv hade Walther varit en av Sveriges rikaste män och han finianserade en expedition till Spetsbergen som utfördes av en geolog vid namn Gerard de Geer år 1900. Han fick därför Hallwylfjellet och Mount Hallwyl uppkallat efter sig. Samma år gör paret von Hallwyl en resa till Egypten med två av döttrarna, Ellen med sin första make och Irma med sin Wilhelm.

 

 1938 öppnade familjen von Hallwyls hus för allmänheten och står än idag öppet för att beskådas, med sina 40 rum.

 

Stort tack till Annika Williams på Hallwylska museet som svarat på mina frågor om familjen!

 

 

 

Gustav Vasa & Margareta Leijonhufvuds bröllopsdag

Publicerad 2016-10-01 19:06:00 i 1500-tal, Gratulerar på dagen, Kungar & drottningar, Sveriges historia, Äktenskap & Bröllop,

Idag firar den svenske kungen Gustav Vasa och hans hustru drottning Margareta Leijonhufvud 480 års bröllopsdag. Efter sitt olyckliga äktenskap med Katarina av Sachsen-Lauenburg gifte Gustav om sig med den svenska adelskvinnan Margareta den 1 oktober 1536 i Uppsala Domkyrka. Det ska ha varit ett lyckligt äktenskap och paret fick tio barn tillsammans, fem flickor och fem pojkar, varav åtta barn nådde vuxenålder. När drottningen dog 1551 beskrevs hennes makes sorg i en mening av Per Brahe: "Hjärtans aldra käraste Margareta tå miste solen sitt skeen."

 

Gratulerar på bröllopsdagen!

 



Slaget vid Stalingrad 1942-1943

Publicerad 2016-10-01 16:30:55 i 1900-talet, Andra Världskriget, Europas historia, Rysslands historia, Tysklands historia, Världens historia,

Slaget vid Stalingrad

1941 anföll Tyskland Sovjetunionen med blixtkrig, en otroligt effektiv taktik och de rörde sig längre in i landet. Det går under namnet Operation Barbarossa. Tyska armén delade på sig så att en grupp fortsatte mot Moskva och Leningrad medan den andra tågade söder ut mot Kausasien, där man planerade att lägga vantarna på de oljerika fälten som fanns där. På vägen låg Stalingrad intill floden Volga och var en industristad. År 1942 ger Adolf Hitler order om att Operation Blau skulle inledas. Tyskland och dess armé skulle nu inta Stalingrad, bland annat för att säkra oljefälten, för att förhindra transporterna via floden till Ryssland genom att ockupera den och på så sätt knäcka Rysslands krigsindustri. Tyskland ryckte snabbt framåt, som alltid, och först på plats var 6:e armén under general Friedrich Paulus. De omringade staden och inledde med flygbombningar över Stalingrad som tog livet av 30 000 personer.

När ryssarna börjat förstå vad som hände och att planen var att ta Stalingrad gav Sovjetunionens ledare Josef Stalin i sin tur order om att staden, som bar hans namn, skulle försvaras till sista man och de som retirerade skulle avrättas (resultat blev att 13 500 ryssar miste livet på det sättet). Stalingrad var ingen jätteviktig stad att inta strategiskt, men hade ett stort symboliskt värde då staden bar Sovjets ledares namn och gjorde det omöjligt för Stalin att låta den falla i tyskarnas händer.

I början bjöd Ryssland på litet motstånd och det såg ut som om Tyskland skulle ta hem segern. De hade erövrat nästan hela staden, men Sovjets satt fortfarande på en bit på ostsidan av Volga. Tysklands kända blixtkrig-metod fungerade inte lika bra inne i en trång stad och närstriderna blev många och blodiga. Tusentals soldater miste livet varje dag och man slogs bokstavligen gata för gata, hus för hus och lägenhet för lägenhet.

Snart gör de upp en plan och en motoffensiv tar fart den 19 november 1942, där en miljon man deltar och bryter igenom de tyska linjerna på två ställen samtidigt, vilket resulterar i att 250 000 tyska soldater blir instängda i staden. Trots bristen på material kunde Sovjet hela tiden skeppa över nya soldater och snart började de omringa tyskarna genom att slå ut tyskarnas allierade (rumäner och italienare). Dödsiffrorna stiger samtidigt som temperaturen sjunker till – 30 grader. Tyskarna är dåligt utrustade för vintervädret, förhållandena är dåliga, de lever med löss och loppor, dör av frostskador, undernäring och sjukdomar. Det tyska luftwaffe (luftvapnet)s chef Herman Göring hade garanterat att man skulle kunna förse sina instängda soldater med förnödenheter, men misslyckades. 34 000 tyskar lyckas evakueras hem med flygplan innan det sista tyska flygfältet faller den 25 januari. Tyskarna inser att enda utvägen är att retirera, men Hitler beordrar dem att fortsätta, även dem till siste man. Han utnämner general Paulus till tysk fältmarskalk och ingen tysk fältmarskalk har någonsin kapitulerat tidigare. Hitler räknade kallt med att Paulus skulle kämpa tills döden, vilket också var en order. Men den 2 februari 1943 kapitulerar fältmarskalk Paulus tillsammans med sina soldater. 100 000 soldater har redan hunnit avlida.  Framför dem väntade en lång fotvandring (även kallad dödsmarschen) i den bitande vinterkylan, pulserandes genom snö mot ryska arbetsläger. Av de cirka 90 000 soldater som skulle dit, återvänder endast 5000-6000 överlevande hem till Tyskland efter flera år.

Slaget vid Stalingrad hade en betydelsefull roll för Andra Världskriget och var en stor vändpunkt, då tyskarna sakta men säkert börjar backa hemåt igen, för att sedan en sista gång möta ryssarna i Berlin 1945 och avsluta sin del i kriget. Totala förluster var nära två miljoner människor.


General Friedrich Paulus till vänster. 



Ryska soldater. 

Tyska soldater. 

Romska soldater, allierade med Tyskland. 
Ryska soldater. 



Rysk soldat, viftandes med flagga. 

Om

Min profilbild

Välkommen ombord på mitt historieskepp. Här tar jag med dig på en resa till allt från vikingarnas stugor, medeltida torg, strider under de båda världskrigen, Alfreds Nobels testamente, Vasaskeppet, vi dyker in i historiska garderober, blir vittne till mordet på Gustaf III, Vasas kamp om kronan, är med svenska armén under Stormaktstiden och när de tågade över isen till Danmark. V iträffar på kungar & drottningar, författare, mäktiga familjer och besöker slott, historiska byggnader och mycket, mycket mer. Du kan nå mig på: historiaglimtar@gmail.com

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela