historiaglimtar.blogg.se

Historieblogg, Sverige & världen

Adelsherrarnas mode under 1700-talet

Publicerad 2015-01-10 07:00:00 i Adeln, Historiska garderober, Sveriges historia,

 
Dags för oss att bege oss in i ännu en historisk garderob. Denna gången de adliga männen under 1700-talet. Vi har ju redan besökt damernas och det finns också att läsa här på bloggen.
De skiljer sig faktiskt inte så mycket mellan....nej, låt mig säga såhär istället: Det fanns en del likheter mellan kvinnorna & männens mode under 1700-talsets adel. Vi börjar med sminket.
 
Precis som hos kvinnorna, sminkade man brösten, halsen & ansiktet vitt, kritvitt, med puder. Det var inte fint att vara solbränd, eftersom det betydde att man var ute och arbetade utomhus hela dagarna. Så vitt var det, i rätt nyans. De olika vita nyanserna speglade hur högt uppsatt inom adeln man var. Sminket kompletterades också med röd, tydlig rouge.
 
Till kläderna:
Förts och främst. Stora vader! Det är väl ganska klassiskt i historien. Det var ju mode redan under 1500-talet. I alla fall så var det stora vader som var attraktivt. Hade man inte tillräckligt stora själv, fanns det lösvader. Visst låter det lustigt? Då löd också rådet att ha på sig 3 par åtsittande strumpor över lösvaderna, så att det inte skulle synas kanter & att det skulle se mer naturligt ut. Men för att framhäva "sina attraktiva vader" så bar man knäbyxor. Den som kom på det måste ha uppfattat sig själv som ett geni, haha. Man hade sedan skjortor, västar och jackor på sig. Fint utsmyckade också  och synliga stora knappar på jackan. Ni har väl alla sett de vida armarna på jackorna, förreseten? De var ofta brett uppvikta och låter då den spetskantade skjortärmen falla ner över handen. Västarna var ofta ganska lång. Männen hade även en "kravatt". Det var som en liten halsduk med spets.
 
Peruker gällde såklart också män. Stora peruker som pudrades vita. Man var inte särskilt hygienisk på den tiden så löss och annan ohyra drogs till perukerna. Svetten kom inte ens de med adligt blod ifrån. Men som ett mirakel så gjorde parfymen entré i Frankrike då. Det måste ju varit en stor lättnad att slippa lukta & andas denna otrevliga doft. Att man själv luktade kanske man inte kände av?Så det var väl bara att spruta på en stor mängd parfym och låtsas som att det regnar.
Kroppen då? Den skulle inte vara muskelös, som idag. Det tydde på att man använde kroppen för att försörja sig, alltså arbetarklass.
 
Ja, det vore väl något att gå klädd a lá1700-talet idag och vända upp och ner på våran ideal, men jag tror inte att någon person skulle vilja gå omkring och leva med dessa lukter & ohyra som var normalt i deras liv. Dem som levde på 1700-talet, alltså. 

Här ser vi ett par under 1700-talet.
 
 




(Bild: tagen ur filmen "Gustav III:s äktenskap")

Adelskvinnornas mode under 1700-talet

Publicerad 2015-01-06 07:00:00 i Adeln, Historiska garderober, Sveriges historia,

Hejsan! Idag ska vi bege oss in i 1700-talets garderober! En av mina favorit saker med historia, är att studera klädesle & mode. De skiljer så otroligt mycket mellan alla århundranden. Men jag smälter faktiskt för 1700-talets mode. Eller egentligen allt med 1700-talet. Det första jag tänker på när jag hör 1700-talets mode är vita peruker, korsetter, vitt smink, knästrumpor och flera lager klänningar. Idag ska vi studera "de som hade det bättre ställt" kläder. Det skiljer sig ju såklart mellan kvinnor & män. Så vi börjar med kvinnorna idag. Kära läsare, välkomna på en resa genom 1700-talets mode!
Kvinnans mode:

Här gällde korsetter och den klassiska gettingmidjan. Vissa kvinnor bar korsett dygnet runt. De var till och med tvungna till det. Tänk dig att du har gått i korsett dygnet runt sedan barnsben och helt plötsligt skulle sluta. De kunde inte bara sluta eftersom de inte hade någon tränad muskulatur. Det fanns till och med speciella korsetter för gravida kvinnor. Vi alla kan väl ordspråket: Vill man vara fin får man lida pin! 

Man skulle alltså ha så smal midja som möjligt. Det var attraktivt. Det hände att kvinnorna svimmade då & då, eftersom de inte kunde andas ordentligt i korsetterna. Även det var attraktivt. Ja, vi lever i en helt annat tid. Men förutom svimningsattackerna så kunde korsetten leda till allvarliga skador. Det hände att revbenen bröts eller trycktes ihop, även höftbenen. Att skelettet missbildades var inte ovanligt, hela bröstkorgen pressades inåt. Det skedde också många missfall på grund av korsetterna, vilket var mindre bra.

Kvinnorna hade alltid stora välsydda klänningar. Jag tycker att de är alldeles underbara och skulle själv vilja prova en..... Under klänningarna hade de panier. Det är en slags underkjol som gjorde att de fick bredare höfter. Men de var platta fram och bak.

Sminket var väldigt viktigt. Både män och kvinnor sminkades med vitt puder. Man ville inte vara solbränd. Nej, det betydde att man var ute och arbetade dagarna långa. Man skulle vara kritvit. Men med rätt nyans, eftersom man hade olika nyanser av vitt beroende på vilken ställning man hade inom adeln. Sedan hade man rött eller rosa rouge på kinderna & munnen och fyllde i ögonbrynen med kol eller liknande. Det var inte ovanligt att man fyllde i blodådrorna vid tinningen. Ännu ett ordspråk: Blått blod är adligt! 

Håret var också viktigt på den här tiden. Det var vanligt att håret kunde vara över en halvmeter högt. Ofta användes peruker. Håret pudrades också, inte bara ansiktet. Men allt var inte vackert & perfekt på den här tiden. Alltså perfekt för dem, med modet och allt. Nej, perukerna drog till sig lös och ohyra. De stank också eftersom man inte "visste så mycket om hygien". 

Jag måste säga att jag ler lite åt tanken att alla damer idag skulle gå klädda likte detta. "Köp 3 peruker för priset av 2!" Haha, det vore något! 

Ser ni den lilla locken vid kvinnans axel? Det är nämnligen väldigt typiskt för 1700-talet. (Foto: Mats Landin, Nordiska museet)
 

Solfjädrar, väldigt klassiskt också för 1700-talet. (Bild: tagen ur filmen: Gustav III:s äktenskap)

Vasaskeppet

Publicerad 2015-01-04 08:15:37 i Kungar & drottningar, Sveriges historia, Viktiga år,

Varför är Vasa- skeppet så ihågkommen? Vi kan väl börja våran historia och se ifall vi kommer fram till ett svar. Okej?

Sveriges kung var på den här tiden Gustav II Adolf. Lejonet av Norden, som han bland annat kallades. Han var en krigarkung och det är kanske inte just Vasaskeppet man förknippar med Gustav II Adolf. Han kallades Lejonet från Norden därför att Sverige var då en stormakt. Han var duktig i krig osv. Alltså sker allt detta under stormaktstiden i Sverige, då Sverige låg i krig. Kungen ville ha 4 nya skepp till sin flotta. Skepp som skulle symbolisera Sveriges militära & politiska makt. Den dåvarande flottan var inte i sitt bästa skick, det gick ju inte bättre när den råkade ut för storm och 10 skepp gick på grund. Så kungen ville ha 4 nya skepp, och det var byggmästaren Henrik Hybertson som skulle "bygga" eller rättare sagt rita dem. Det skulle vara 2 stora skepp och 2 små. Vasa är ett av de stora. Arbetet började, men det ska under någon gång ha drabbats av ekonomiska problem, som försenade bygget en smula. Men kungen skickade brev till byggmästaren Henrik om att rappa på.

Skeppen skulle byggas av ek. Och på den tiden var det bara staten som fick hugga ner eken. Vasa skeppet hade 32 kanoner på varje sida av skeppet. Men år 1625 blev byggmästaren Henrik sjuk och dog år 1627. Han fick aldrig se sitt skepp färdigbyggt. Hans assistent tog då över arbetet. Den 10 augusti år 1628 stod Vasaskeppet klart för att segla. Kapten Söfring Hansson beordrades att hissa segel. Nu verkade allting gå enligt planen, eller hur?

Men så händer det fruktansvärda.... 120 meter från stranden, där skeppet sjösatts, sjunker Vasaskeppet. Skeppet var lastat för tungt, med bland annat kanoner. Ombord var det ca 150 personer därav 30-50 drunknade, alla kunde ju inte simma på den tiden. De överlevade klängde sig fast vid flytande bråte. Vatten trängde in genom hålen där kanonerna satt. Ja, så sorgligt slutade det för Vasaskeppet! Men så tänker ni:

- Men Vasamuseet då? Där finns ju skeppet?

Japp, det gör det. Runt år 1961 lyftes Vasaskeppet upp ur vattnet. Efter 333 år fick det vackra skeppet se dagsljus igen. Så nu finns Vasa skeppet på Vasamuseet i Stockholm.
Så tillbaka till frågan varför är skeppet så ihågkommen? Vad tror du? 
Jag vill passa på att tipsa om Vasamuseet. Jag besökte museet för bara någon vecka sedan. 
"Oj, vad stort skeppet är!" Det var min första tanke. Ja, man har ju läst om måtten och allt sådant, men att se det med egna ögon..... Det var mäktigt. 


(Bilderna ursprunligen från Wikipedia)


(Bild av: Historiaglimtar)

Om

Min profilbild

Välkommen ombord på mitt historieskepp. Här tar jag med dig på en resa till allt från vikingarnas stugor, medeltida torg, strider under de båda världskrigen, Alfreds Nobels testamente, Vasaskeppet, vi dyker in i historiska garderober, blir vittne till mordet på Gustaf III, Vasas kamp om kronan, är med svenska armén under Stormaktstiden och när de tågade över isen till Danmark. V iträffar på kungar & drottningar, författare, mäktiga familjer och besöker slott, historiska byggnader och mycket, mycket mer. Du kan nå mig på: historiaglimtar@gmail.com

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela