historiaglimtar.blogg.se

Historieblogg, Sverige & världen

Julfirande - mitt under brinnande krig

Publicerad 2017-12-09 16:21:37 i 1900-talet, Julens historia,

Det är julafton 1914 och längst västfronten börjar det att snöa. Temperaturen har sjunkit och soldaterna drar upp sina kragar och kurar ihop sig i sina uniformer för att hålla kylan ute. Första världskriget, eller Det stora kriget som det först kallades, hade pågått i nästan fem månader och trots att de brittiska soldaterna hade hävdat att det skulle vara hemma igen till jul, låg de nu där i skyttegravarna och huttrade utan någon fred i sikte. Vi befinner oss i Flandern, flera mil av skyttegravar med ett Ingenmansland emellan sig, fullt av stupade soldater och kratrar från explosioner. Många ligger nog och tänker på sina familjer där hemma, hur de inte får komma hem och fira jul med dem. Några julklappar har de i alla fall fått hemifrån, engelsmännen varsitt porträtt av kungaparet och tyskarna tobakspipor från kejsaren. Även litet påfyllning av kläder, tobak och choklad finns med i paketen.

De brittiska soldaterna blir på sin vakt när vaktposterna plötsligt slår larm. Mörkret har just fallit, men på andra sidan lyser nu de tyska skyttegravarna upp. Britterna kisar mot fienden och snart inser de vad det är de ser - lysande julgranar! Tyskarna har skaffat sig granar och pyntat dem med ljus. Snart hör dem hur tyskarna stämmer upp till sång med stor inlevelse och i nattens mörker, under stjärnorna, hörs vackert klingande ”Stille Nacht, heilige Nacht.” Britterna som lyssnat på julmusiken brister ut i förtjusta rop och applåder när de tyska rösterna tystnat och svarar med att själv börja sjunga jullåtar. När de börjar på ”It´s a long way to Tipperary” stämmer även tyskarna in i sången.

 

Tidigt nästa morgon, på juldagen, hörs inte ett ljud – inga skott avlossas. En soldat kravlar sig upp ur tyskarnas skyttegravar och bekymrar sig inte om risken av att bli träffad av en kula. En skylt hissas upp bakom honom där de på stakig engelska står ”Ni inte slåss, vi inte slåss. God jul!” Nu sticker brittarna upp sina huvuden ovanför gravarna och ser sig omkring. Fler tyskar har vågat lämna sitt skydd och halvvägs möts de, obeväpnade och med framsträckta händer. Sedan tar sig hela högen ur skyttegravarna, som ett vittne senare sade.

Fienderna bjöd varandra på chockad och tobak. Båda sidorna kom överens om att samla ihop sina döda och ge dem en anständig begravning och det hölls faktisk tysk-engelska gudstjänster. En fotbollsmatch hölls, resultatet är oklart, men när en likadan match spelades 2008 vann Tyskland. Under vapenvilan passade man på att göra iordning sina skyttegravar och hjälpa varandra med rakning och klippning. De samtalade med varandra, visade bilder på familj, sjöng jullåtar med samma melodier fast olika texter och det sägs att även skotska säckpipor ska ha dykt upp, samt tyska munspel som fick hjälpa till att skapa musik. De finns några foton bevarade där soldater från de olika sidorna, formellt sett fienderna, står bredvid varandra och ler in mot kameran.

 

Händelsen skrevs aldrig ned i krigsjournalerna och blev därför inte känd. Så småningom återvände de till kriget igen efter jul och soldater fortsatte att stupa. Men vi fick se ett ögonblick av mänsklighet och många leenden under ett brinnande krig mellan soldater som blivit skickade till fronten. För mig är detta någon slags julmagi, eller ett julmirakel, där sammanhållning segrar. Fiender eller inte, båda sidorna bestod av människor med egna drömmar, hopp, familjer och en önskan om att få fira jul. Så längde det finns liv, finns det hopp.

 

God Jul önskar HistoriaGlimtar!











Melodifestivalens historia

Publicerad 2017-02-04 20:22:00 i 1900-talet, Musikhistoria, Sveriges historia,

År 1956 hölls den första Eurovision Song Contesttävlingen i Europa, med en idé om att ena världsdelen efter Andra världskriget och dess följder, med en gemensam musiktävling. Schweiz stod för värdskapet och sju länder deltog: Frankrike, Schweiz, Västtyskland, Italien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Två år senare går Sverige med i tävlingen, 1958. Vi representerades av vår berömda Alice Babs, som i folkdräkt uppträdde med låten Lilla stjärna. Hon hade fått förfrågan av Svensk television att vara med i tävlingen. Man hade då kopplat ihop en längdsförbindelse mellan Göteborg och Malmö för att kunna få kontakt med kontinenten. Alice Babs slutade på en fjärde plats.

Året efter kom vi upp med idén om att hålla en egen musiktävling i Sverige för att sedan skicka vinnaren till den europeiska tävlingen på kontinenten. Melodifestivalen var född.

Första tävlingen hölls på Cirkus i Stockholm, en av Nordens största teaterhus. Innan dess hade det i radioprogrammet Säg det med musik, hållits åtta semifinaler med två bidrag i varje tävling. Genom röstning via inskickade vykort valdes finalisterna till Cirkus i Stockholm, alltså Melodifestivalen. Tävlingens första programledare, både år 1959 & 1960, var Thore Erling som också var dirigent för den levande orkestern som fanns nedanför, på eller bredvid scenen, något man hade kvar fram till år 2000 med några få undantag. Röstningen och framtagningen av en vinnare sköttes av en jury och segraren år 1959 blev Siw Malmqvist med låten Augustin och hon segrade med 105 av möjliga 120 poäng. Men trots det fick inte Siw representera Sverige, bland annat eftersom hon ansågs oerfaren och sångerskan Brita Borg redan var föranmäld till tävlingen och därför fick uppträda med vinnarlåten. Siw Malmqvist ställde upp fler gånger i tävlingen, liksom många andra av våra gamla stjärnor, som Monica Zetterlund till exempel.

År 1964 blir det ingen melodifestival eller ESC, eftersom teaterförbundet utlyste strejk. Året efter är vi tillbaka på banan igen och man flyttade då fokus från artisterna till upphovsmännen. Alla fem bidragen i den nationella tävlingen framfördes av en och samma artist, operasångaren Ingvar Wixell, som faktiskt sjöng på engelska. Tidigare hade Sverige protesterat högljutt om att andra länder i Eurovision Song Contest hade sjungit med engelska fraser och nu slog vi tillbaka genom att göra likadant. Det ledde till att det året efter blev förbjudet att sjunga på något annat språk än sitt eget i ESC. Glatt hojtar Sverige till och skickar melodifestvalsvinnarena för år 1966, duon Lill Lindfors och Svante Thureson, till tävlingen. Det året lägger alla nordiska länders jury sina poäng på varandra och Sverige slutar på en nöjd andraplats.

År 1968 händer något spännande i Melodifestivalens historia – för första gången sänds tävlingen i färg på TV. Det året vinner Claes-Göran Hederström med låten Det börjar verka kärlek, banne mej. Året efter vinner Tommy Körberg och hans framförande av Judy, min vän. Men 1970 blir det inte heller någon tävling eftersom Sverige bojkottade Eurovision Song Contest i protest mot att det året innan hade tagits fram hela fyra vinnare i Madrid. Norge och Finland hoppade också på vår protest, något som skulle visa sig lönsamt då en ny regel kom – endast ett land och bidrag kan vinna.

År 1973 vann gruppen Malta med låten Sommarn som aldrig säger nej, med en mycket känd och omskriven fras Dina bröst är som svalor som häckar. Den fick utså en hel del kritik, men vann i alla fall. Samma år deltog kändisar som senare skulle komma att bli mycket stora inom svensk musikhistoria, så som Ted Gärdestad och ditintill nästan okända ABBA. Eftersom ESC ändrat språkreglerna samma år, vilket gjorde det möjligt för alla tävlande länder att sjunga på valfritt språk, sjöngs Sveriges bidrag på engelska.

Året efter deltar popgruppen med Björn Ulvaeus, Benny Andersson, Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad igen, denna gången med låten Waterloo. Ja, vi alla vet ju hur det gick för dem – de vann både melodifestivalen och hela Eurovision Song Contest och tog därmed hem Sveriges första vinst i Eurovision Song Contest. 1975 vinner Lasse Berghagen melodifestivalen som för första gången hålls i Göteborg. På grund av vinsten i den internationella tävlingen året innan arrangerades årets ESC i Stockholm. Men oj, det var fruktansvärt dyrt och grävde djupa hål i SVT:s budget. En motståndsrörelse till den dyra tävlingen etablerade sig och det ledde till att år 1976 bojkottade vi Eurovision igen. Istället för en melodifestival hålls en egen liten festival med musik av svenskt ursprung, som SVT inte hade någon som helst inblandning i. Ja, Gud förbjude att vi någonsin skulle hålla i finalen av Eurovision Song Contest igen!

Men, vi verkar ha återhämtat oss rätt snabbt från den traumatiska upplevelsen för snart drog festivalen igång igen. De följande åren deltar och vinner stora svenska stjärnor Melodifestivalen:

1978 – Björn Skifs med Värre framåt natten.

1979 – Ted Gärdestad med Satellit.

1980 – Tomas Ledin med Just nu.

1981 – Björn Skifs med Fångad i en dröm.

1982 – Chips med Dag efter dag.

1983 – Carola med Främling.

1984 vinner bröderna Herreys och deras gylleneskor Melodifestivalen och tar hem hela kalaset på kontinenten. Låten? Diggi loo, diggi ley, såklart! För andra gången fick Sverige hålla i Eurovision finalen, ett berömt ögonblick därifrån är när programledaren Lill Lindfors går ut på scenen och hennes kjol ”slits” bort, så att hon endast står i trosor och tröja. Efter att ett tag ha sett litet chockerad ut släpper hon ut tröjan till en lång klänning. Britternas kommentator för BBC berömmer ögonblicket och säger ”Vilken humor de har, svenskarna.” och sedan när hon fäller ned klänningen. ”Åh, titta! Verkligen bra.” Vid den finalen är det vårt grannland Norge som kammade hem vinsten och när det är deras tur att anordna sammankomsten året därpå händer något historiskt. Vid slutet av Sveriges framträdande och de sista tonerna av Är det de här du kallar kärlek, reser sig hela den vitklädda orkestern upp och klappar entusiastiskt takten till musiken och vissa sjöng med.

År 1993 skedde något revolutionerande i Melodifestivalens historia, som sändes från Göteborg. SVT gick ut med nyheten att nu kunde folket för första gången vara med och rösta fram vinnaren och det via telefon. Efter mer eller mindre kaos på telenätet kunde man konstatera att Arvingarna hade tagit hem vinsten med Eloise. År 2002 kom fler ändringar i festivalen. Tävlingen utvecklades till fyra deltävlingar, en kvalomgång och till sist en final i Globen, Stockholm. Dessutom skulle dessa deltävlingar hållas runt om i landet. Från att ha varit en enda finalkväll med en jury och som sändes i svartvit tv, har det nu blivit en festival med olika tävlingar och där svenska folket tillsammans får rösta fram vinnaren. Flera superkändisar i Sverige har börjat sin karriär i Melodifestivalen och deltagit. Vi har hittills vunnit Eurovision Song Contest totalt sex gånger. Det har till och med gett upphov till ett nytt ord i Svenska Akademins Ordbok, när 2002års vinnargrupp Afro-dite uppträdde. Nakenchock lydde tidningsrubrikerna.

Alice Babs 1958 vid Eurovision Song Contest.

 
Lill Lindfors & Svante Thuresson år 1966.

Björn Skifs efter vinsten med låten "Värre framåt natten". (Bild: SVT)


Tomas Ledin. (Bild: SVT)
 
Carola vid sitt uppträdande med låten Främling. (Bild: SVT)
 
ABBA med låten Waterloo år 1974. (Bild: Öppet Arkiv)


Bröderna Herreys med sina gyllene skor.

Historiskt ögonblick i ESCs historia: Den annars sittande vitklädda orkestern reste sig upp och klappade takten till Är det de här du kallar kärlek 1986. 
Arvingarna, som var de första vinnarna att röstas fram via telefonröster. (Bild: SVT)


(Bild: SVT)
 
(Bild: SVT)


(Bild: SVT)

Familjen von Hallwyl

Publicerad 2016-10-07 18:48:00 i 1800-tal, 1900-talet, Museum, Slott & Byggnader, Sveriges historia,

 

Den 1 oktober 1844 föddes Wilhelmina Kempe i Stockholm, som enda barn till en urspurngligen tysk familj som gjort sig en extrem förmögenhet på träindustrin i Sverige. Som enda barn var hon också enda arvtagare till denna enorma pengaskatt.

Genom en gemensam bekant träffar hon på den schweiziske kaptenen Walther von Hallwyl år 1864 och ett år senare den 10 juni 1865 gick bröllopsstapeln av. År 1874 blev Walther svensk medborgare och erkändes med titeln riksgreve (en titel varken hans far eller bror använde) och tog över sin kära svärfaders företag. Walther var en person som tyckte om att vistas i naturen och under sina studier reste han runt i Italien, Storbritannien och Norden. 

Wilhelmina hade länge tyckte om att samla konst och antikviteter och var vid sekelskiftet en av Sveriges största konstsamlare.

År 1893 påbörjades ett bygge av ett hus åt makarna von Hallwyl i Stockholm. Arkitekt Clason fick fria tyglar, kosta vad det kosta ville, och ville egentligen att huset skulle ligga där dagens Dramaten är placerad – men det godkände inte Stockholms stad. Adressen blev Hamngatan 4. Huset hade en gammaldags stil, men var utrustat med bland annat centralvärme, elektrisk hiss och centraldammsugare. 1898 står palatset klart och paret flyttar in. Wilhelmina önskade att huset senare skulle bli ett museum för hennes konstsamlingar och sparade även massor av vardagsföremål inför det. För att säkerställa att det skulle förbli ett museum sänktes det vackra huset till staten, men bor fortfarande kvar i huset till deras död. 1920 skriver fru von Hallwyl i sina anteckningar:

20 December skänkte vi vårt hus med alla inventarier till Svenska Staten”.

År 1866 får Wilhelmina och Walther sitt första barn, en flicka med namnet Ebba. Ett år senare får hon en lillasyster Ellen, 1870 föds en tredje dotter, Elma och 1873 föds Irma. Fyra döttrar, men år 1871 dör lilla Elma, lite mer än ett år gammal, efter att ha råkat få i sig giftig målarfärg.

Ebba von Hallwyl:

Ebba med sin make Wilhelm och tre av deras barn. 

Ebba växte upp med sina syskon på Ericlund i Södermanland och flyttade till sina morföräldrar när hon började i skolan. 1884 tog hon studenten med drömmar om att bli arkitekt, en dröm som aldrig slog in. Året efter, vid 19-års ålder, förlovar hon sig med Wilhelm von Eckerman (1853-1937). Han var en svensk marinofficer och tjänstgjorde i Karlskronas flotta där han och Ebba bodde ett tag efter bröllopet 30 januari 1886. Efter att ha drabbats av sjukdom tog han avsked av flottan och flyttade tillsammans med sin hustru till Södertunagård som de fått som gåva av Ebbas mormor. 1898 blev han kammarherre för kronprinsessan Victoria av Sverige.

Ebba och Wilhelm fick fyra barn. Ebba var med i Fredrika Bremerförbundet och startade år 1911 tillsammans med några andra kvinnor ”Stockholms Moderata Kvinnoförbund”, med syfte att med hjälp av information och utbildning öka kvinnors rättigheter i samhället.

Ebba dog den 16 oktober 1960.

Ellen von Hallwyl:

Precis som sin storasyster gick Ellen på Wallinska flickskolan. Hon gifte sig år 1887 med Henrik de Maré och året efter föddes parets enda barn, Rolf de Maré (som öppnade Svenska Baletten i Paris). Familjen flyttade till Berlin 1897 då Henrik blev svensk militärattaché där. 1904 kom de hem, 1906 skilde paret sig och 1907 gifte Ellen om sig med den svenske John Roosval, en tolv år yngre konsthistoriker vilket blev litet av en skandal i societeten. Ellen hade konstnärliga ambitioner och avled år 1952.

Irma:

Irmas make Wilhelm med dottern Margit. 

Irma tyckte om att resa, vilket hennes familj gjorde mycket när hon var barn. Hon gjorde debut i societeten och vid en bal 1892 träffade hon sin blivande make Wilhelm von Geijer, en svensk löjtnant. De vigdes den 12 juni 1894 och fick Wegeholm slott av Irmas föräldrar. Efter att deras första barn dog tidigt fick de 1907 en dotter och 1911 en son. Irma hade ett stort klädintresse och ägnade mycket tid åt barnen och hemmet. Efter makens död 1930 framgår det i brev att hon saknade honom mycket. Även på äldre dar reste packade hon väskan och reste runt och hon hälsade ofta på släkt och vänner. Hon dog vid åttiosex års ålder år 1959.

 

Den 25 juli 1930 dör Wilhelmina efter att ha råkat ut för flera hjärtattacker och sedan inte återhämtat sig efter ett fall i trappan. Några år innan, 1921, hade maken Walther dött efter en vacklande hälsa. Under deras liv hade Walther varit en av Sveriges rikaste män och han finianserade en expedition till Spetsbergen som utfördes av en geolog vid namn Gerard de Geer år 1900. Han fick därför Hallwylfjellet och Mount Hallwyl uppkallat efter sig. Samma år gör paret von Hallwyl en resa till Egypten med två av döttrarna, Ellen med sin första make och Irma med sin Wilhelm.

 

 1938 öppnade familjen von Hallwyls hus för allmänheten och står än idag öppet för att beskådas, med sina 40 rum.

 

Stort tack till Annika Williams på Hallwylska museet som svarat på mina frågor om familjen!

 

 

 

Om

Min profilbild

Välkommen ombord på mitt historieskepp. Här tar jag med dig på en resa till allt från vikingarnas stugor, medeltida torg, strider under de båda världskrigen, Alfreds Nobels testamente, Vasaskeppet, vi dyker in i historiska garderober, blir vittne till mordet på Gustaf III, Vasas kamp om kronan, är med svenska armén under Stormaktstiden och när de tågade över isen till Danmark. V iträffar på kungar & drottningar, författare, mäktiga familjer och besöker slott, historiska byggnader och mycket, mycket mer. Du kan nå mig på: historiaglimtar@gmail.com

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela