historiaglimtar.blogg.se

Hejsan! Idag ska vi bege oss in i 1700-talets garderober! En av mina favorit saker med historia, är att studera klädesle & mode. De skiljer så otroligt mycket mellan alla århundranden. Men jag smälter faktiskt för 1700-talets mode. Eller egentligen allt med 1700-talet. Det första jag tänker på när jag hör 1700-talets mode är vita peruker, korsetter, vitt smink, knästrumpor och flera lager klänningar. Idag ska vi studera "de som hade det bättre ställt" kläder. Det skiljer sig ju såklart mellan kvinnor & män. Så vi börjar med kvinnorna idag. Kära läsare, välkomna på en resa genom 1700-talets mode!
Kvinnans mode:

Här gällde korsetter och den klassiska gettingmidjan. Vissa kvinnor bar korsett dygnet runt. De var till och med tvungna till det. Tänk dig att du har gått i korsett dygnet runt sedan barnsben och helt plötsligt skulle sluta. De kunde inte bara sluta eftersom de inte hade någon tränad muskulatur. Det fanns till och med speciella korsetter för gravida kvinnor. Vi alla kan väl ordspråket: Vill man vara fin får man lida pin! 

Man skulle alltså ha så smal midja som möjligt. Det var attraktivt. Det hände att kvinnorna svimmade då & då, eftersom de inte kunde andas ordentligt i korsetterna. Även det var attraktivt. Ja, vi lever i en helt annat tid. Men förutom svimningsattackerna så kunde korsetten leda till allvarliga skador. Det hände att revbenen bröts eller trycktes ihop, även höftbenen. Att skelettet missbildades var inte ovanligt, hela bröstkorgen pressades inåt. Det skedde också många missfall på grund av korsetterna, vilket var mindre bra.

Kvinnorna hade alltid stora välsydda klänningar. Jag tycker att de är alldeles underbara och skulle själv vilja prova en..... Under klänningarna hade de panier. Det är en slags underkjol som gjorde att de fick bredare höfter. Men de var platta fram och bak.

Sminket var väldigt viktigt. Både män och kvinnor sminkades med vitt puder. Man ville inte vara solbränd. Nej, det betydde att man var ute och arbetade dagarna långa. Man skulle vara kritvit. Men med rätt nyans, eftersom man hade olika nyanser av vitt beroende på vilken ställning man hade inom adeln. Sedan hade man rött eller rosa rouge på kinderna & munnen och fyllde i ögonbrynen med kol eller liknande. Det var inte ovanligt att man fyllde i blodådrorna vid tinningen. Ännu ett ordspråk: Blått blod är adligt! 

Håret var också viktigt på den här tiden. Det var vanligt att håret kunde vara över en halvmeter högt. Ofta användes peruker. Håret pudrades också, inte bara ansiktet. Men allt var inte vackert & perfekt på den här tiden. Alltså perfekt för dem, med modet och allt. Nej, perukerna drog till sig lös och ohyra. De stank också eftersom man inte "visste så mycket om hygien".